Andrena cineraria - Sobersandbi

KÄNNETECKEN : Hona: Kroppslängd 13–15 mm. Huvudet är något bredare än högt. Munskölden har fin och tät punktur och en smal opunkterad spalt på mitten. Ansiktets behåring är ljusgrå med svarta hår längs ögat. Antennerna är helt mörkbruna. Antennsegment 3 är kortare än 4+5. Behåringen på mellanryggen är lång och tät, ljusgrå, nästan vit på främre halvan, svart på bakre halvan och ner på skutellen. Postskutellen, sidorna av efterryggen och mellanbröstet har vit behåring. Efterryggens mellanfält är svagt skulpterat. Ryggplåtarna är glänsande med svag mikroskulptur och fin och tät punktur på skivorna medan de avsatta kanterna har ytterst svag och gles punktur. Ryggplåtarna saknar behåring. Bukplåtarna har lång, gles, grå behåring. Bakskenbenen är bruna med svart behåring. Flocculus, bakhöftens pollensamlingsfrans, är liten och gråhårig. Sobersandbiet är ett stort sandbi med typisk vit och svart behåring på mellankroppen. Honan kan i princip bara förväxlas med honan av sälgsandbiet Andrena vaga, som har helt grå behåring på mellankroppen. Båda arterna saknar till stor del behåring på ryggplåtarna, men sobersandbiet har fin punktur på skivorna medan sälgsandbiet saknar punkter.

Hane: Kroppslängd 10–13 mm. Huvudet är tydligt bredare än högt med grå och svart behåring och vithårig mustasch. Munsköldens punktur är fin och tät över hela ytan. Käkarna når inte förbi överläppens bortre kant och saknar basal tand. Antenner bruna och antennsegment 3 är lika långt som 4. Mellanryggen har fina punkter som kan skönjas i mikroskulpturenmed gles, lång, ljusgrå behåring. Skutellen har enstaka svarta hår. Sidorna av efterryggen har fin skulptur och lång vit behåring. Ryggplåtarna är glänsande med svag mikroskulptur och fin punktur med långa vita hår på första och andra ryggplåten. Bakskenbenen och baktarssegmenten är svarta. Hanen av sobersandbi har inte distinkt tvåfärgad behåring på mellankroppen som honan, utan på sin höjd ett fåtal svarta hår på skutellen. Därför påminner han mycket om hanen av sälgsandbi Andrena vaga. En tydlig skillnad finns på första och andra ryggplåten där sobersandbiet har långa, vita hår medan sälgsandbiet saknar hår. En annan skillnad finns på bakskenbenet som är svart hos sobersandbiet och brunt, nästan med orange ton, hos sälgsandbiet. Hanen av flodsandbi A. nycthemera är också en tänkbar förväxlingsart. Denna art har långa, vita hår på alla ryggplåtarna och mycket längre käkar än sobersandbiet. Hanen av sotsandbiet A. nigrospina är också grå/svart och i samma storleksklass som sobersandbiet men har nästan bara svarta hår i ansiktet och knottrig skulptur på efterryggens mellanfält.

EKOLOGI : Flygtiden varar från mitten av april i södra Sverige till mitten av juli i de norra delarna av utbredningsområdet. Sobersandbiet uppträder i många olika naturtyper som skogskanter, torrbackar, ruderatmarker, grustag, trädgårdar och parker. Arten föredrar sandiga marker för sin bobyggnad men anlägger också boet på mer lerhaltiga marker. Boet placeras öppet eller i lätt skugga, ofta i stora ansamlingar med över 100 bon. Sobersandbiet pollen på en rad olika blommande örter som maskros Taraxacum sp, kråkklöver Potentilla palustris, rödblära Silene dioica, vitplister Lamium album, backskärvfrö Thlaspi arvense och fibblor. Blommande buskar besöks också, t ex sälg Salix caprea, slån Prunus spinosa, hallon Rubus idaeus, björnbär Rubus fruticosus och krusbär Ribes uva-crispa. Arten boparasiteras av sälggökbi Nomada lathburiana och gyllengökbi N. goodeniana. 

EKOLOGISK GRUPP : Nyttjar nektar/pollen

UTBREDNING :  Sobersandbiet är en mycket vanlig art i Götaland och Svealand och upp längs Norrlands kust- och inland, med nordligaste fynd i Jokkmokk. Fynd saknas från fjälltrakterna.