top of page

Russula - Kremlor : ​

​

Taxonkategori - Totalt i Dyntaxa - Påträffade i Sverige - Bofasta i Sverige

Kollektivtaxon                 1                                          1                                   1

Art                                   168                                      153                               151

Varietet                              6                                          5                                  5

​

Russula acrifolia (skarp svedkremla), Russula adulterina, Russula adusta (svedkremla), Russula aeruginea (grönkremla)

Russula albonigra (gråsvart kremla), Russula alnetorum (alkremla), Russula alutacea (vitfotad läderkremla), Russula amethystina

Russula amoenicolor, Russula amoenolens (ostkremla), Russula anatina (skimmerkremla), Russula anthracina (sotkremla)

Russula aquosa (sumpkremla), Russula arenaria, Russula atroglauca, Russula atrorubens (svartröd kremla), Russula aurantioflammans

Russula aurea (guldkremla), Russula azurea (azurkremla), Russula badia (pepparkremla), Russula betularum (blek giftkremla)

Russula brunneomaculata, Russula brunneoviolacea (brunviolett kremla), Russula caerulea (puckelkremla), Russula carminipes

Russula carpini (avenbokskremla), Russula cessans (tallkremla)

 

Russula chloroides (tätskivig trattkremla) - Russula chloroides var. chloroides, Russula chloroides var. trachyspora

​

​Russula citrinochlor, Russula claroflava (gulkremla, Russula consobrina (nässelkremla, Russula cremeoavellanea (gul mandelkremla

Russula cuprea (kanelkremla), Russula curtipes (kortfotkremla), Russula cyanoxantha (brokkremla), Russula decipiens (fruktkremla)

Russula decolorans (tegelkremla), Russula delica (trattkremla)

Russula densifolia (tätskivig svedkremla), Russula densissima, Russula depallens (bleknande björkkremla)

​

​Russula emetica (giftkremla) Russula emetica var. emeticaRussula emetica var. silvestris

​

Russula emeticicolor (korallkremla)Russula farinipes (mjölfotskremla), Russula faustiana, Russula fellea (gallkremla)

Russula firmula (glanskremla), Russula foetens (stinkkremla), Russula font-queri (gyllenkremla), Russula fragilis (skörkremla)

Russula fragrantissima, Russula fulvograminea, Russula fusconigra, Russula galochroa (gräddkremla), Russula globispora

Russula gracillima (spädkremla), Russula graminea, Russula grata (marsipankremla), Russula grisea (duvkremla)

Russula grisescens (grånande giftkremla), Russula groenlandica, Russula helodes (myrkremla), Russula heterochroa

Russula heterophylla (gaffelkremla), Russula illota (mörkeggad stinkkremla), Russula incarnata (laxkremla), Russula innocua

Russula insignis (lindkremla), Russula integra (mandelkremla), Russula integriformis, Russula intermedia (praktkremla)

Russula ionochlora (iriskremla), Russula laccata (nordkremla), Russula laeta (skönkremla), Russula laricina, Russula lepida (fagerkremla)

Russula lilacea (lilakremla), Russula luteotacta (gulnande blodkremla), Russula maculata (fläckkremla), Russula mairei (bokkremla)

Russula medullata, Russula melitodes, Russula melliolens (honungskremla), Russula melzeri, Russula minutula (liten rosenkremla)

Russula mustelina (brunkremla), Russula nana (fjällkremla), Russula nauseosa (strimkremla), Russula nigricans (svartkremla)

Russula nitida (åderkremla), Russula ochroleuca (senapskremla), Russula odorata (doftkremla), Russula olivacea (rödfotad läderkremla)

Russula olivascens (grön äggkremla), Russula olivina (olivinkremla), Russula olivobrunnea (olivbrun kremla), Russula oreina (rensillkremla)

Russula pallescens, Russula pallidospora, Russula paludosa (storkremla), Russula parazurea (blågrön kremla)

Russula pectinata (kamkremla), Russula pectinatoides (mild kamkremla), Russula pelargonia (pelargonkremla)

Russula persicina (persikekremla), Russula pseudoaeruginea, Russula pseudodelica, Russula pseudointegra (röd ekkremla),

Russula pubescens, Russula puellaris (sienakremla), Russula puellula (småkremla), Russula purpureofusca, Russula pyriodora

Russula queletii (krusbärskremla), Russula raoultii (citronkremla), Russula renidens, Russula rhodopus (lackkremla)

​

Russula risigallina (aprikoskremla) - Russula risigallina var. risigallinaRussula risigallina var. ochracea

​

Russula rivulicolaRussula romellii (mångfärgad kremla), Russula roseipes (rosenfotskremla), Russula roseoaurantia, Russula rubra

Russula rutila (liten ekkremla), Russula saliceticola (videkremla), Russula sanguinea (blodkremla), Russula sapinea

Russula sardonia (tårkremla), Russula seperina, Russula sericatula, Russula solaris (solkremla), Russula sororia

Russula sphagnophila (vitmosskremla), Russula stenotricha, Russula subfoetens (gulnande stinkkremla), Russula sublevispora, 

Russula taigarum (taigakremla),Russula torulosa (sandkremla), Russula turci (jodoformkremla), Russula undulata (purpurkremla)

Russula unicolor, Russula urens (etterkremla),Russula velenovskyi (gulröd kremla), Russula velutipes (rosenkremla), Russula versatilis

Russula versicolor (skarp sienakremla), Russula vesca (kantkremla), Russula veternosa (beskkremla), Russula vinosa (vinkremla)

Russula vinosobrunnea (brun läderkremla), Russula vinosopurpurea, Russula vinososordida, Russula violacea (violkremla)

Russula violaceoincarnata, Russula violeipes (violfotskremla), Russula virescens (rutkremla), Russula viscida (klibbkremla)

Russula vitellina (äggkremla)

​

Russula xerampelina s. lat. (sillkremlor) - Russula clavipes (olivsillkremla), Russula faginea (boksillkremla)

Russula favrei (gransillkremla), Russula graveolens (eksillkremla), Russula nuoljae (lappsillkremla), Russula pascua

Russula subrubens (videsillkremla)Russula xerampelina s. str. (sillkremla s. str.)

​

Russula zonatula (zonkremla), Russula zvarae

​

Russula acrifolia - Skarp svedkremla
EKOLOGI : Löv- och barrskog. Näringsrik mark.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula adusta - Svedkremla

Ekologi : Barrskog, bl.a. lav- och lingontallskog.

Sur mark. Med tall.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula aeruginea - Grönkremla
EKOLOGI: Löv- och blandskog samt hagmark. Alla slags underlag. Med björk, sällan gran.
EKOLOGISK GRUPP:  Mykorrhiza

Russula aurea - Guldkremla
EKOLOGI: Lövskog, lund, ängsgranskog och park. Marken. Med lövträd, ibland gran. Kalkrik mark.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula betularum - Blek giftkremla
EKOLOGI : Löv- och blandskog, bl.a. sumpbjörkskog. Fuktig mark, ofta bland vitmossa Sphagnum spp. Med björk.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula brunneoviolacea - Brunviolett
EKOLOGI : Ädellövskog, helst bok- och ekskog. Marken. Med bok, ek och lind.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula chloroides - Tätskivig trattkremla
EKOLOGI : Löv- och barrskog. Marken.
EKOLOGISK GRUPP:  Mykorrhiza

Russula curtipes - Kortfotkremla : Nära hotad (NT) 
EKOLOGI: Denna mykorrhizasvamp är en lövskogsart som tycks föredra näringsrik och kalkhaltig mark. I Skåne och Danmark är den endast påträffad i rika bokskogar men i södra Tyskland uppges den växa även med ek eller avenbok och inte vara knuten till utpräglat rik miljö. Ibland uppges t.o.m. sandig och kalkfattig mark.
KÄNNETECKEN : Kortfotkremla har en ganska stor, 5–15 cm bred hatt, mer eller mindre nedtryckt i mitten, mest ganska ljust vinröd eller brunröd men snart mer eller mindre urbleknande till ockragult eller gröngult i mitten, torr och matt. Foten är påfallande kort, oftast bara ca hälften eller drygt hälften av hattens bredd, fast, vit. Sporpulvret är ockragult. Smaken är mild, lukten obetydlig. Sporerna är rundade, 7–9 x 6,5–8 µm, vårtiga med ofullständigt nätverk.
FÖREKOMST : Hos oss är arten endast funnen i Skåne och även där ganska sällsynt (känd från ca 15 lokaler). Den betraktas som sällsynt i Danmark och ganska sällsynt även i Mellaneuropa, där den är uppgiven åtminstone från Tyskland, Belgien och Frankrike.

EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula cyanoxantha - Brokkremla
EKOLOGI : Löv- och blandskog samt park. Marken. Med lövträd, särskilt bok och ek.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula decolorans - Tegelkremla
EKOLOGI : Barrskog, helst lav- och lingontallskog. Marken. Med tall och gran.
EKOLOGISK GRUPP:  Mykorrhiza

Russula delica - Trattkremla
EKOLOGI: Löv- och barrskog. Även fjällbjörkskog. Troligen kalkrik mark.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula densifolia - Tätskivig svedkremla

Ekologi : Löv- och barrskog. Marken.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula depallens - Bleknande björkkremla
EKOLOGI : Löv- och blandskog samt park. Ofta kalkrik mark. Med björk.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula faginea - Boksillkremla

Ekologi : Bokskog. Marken. Med bok.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula favrei - Gransillkremla.
EKOLOGI : Granskog. Marken. Med gran.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula fragilis - Skörkremla
EKOLOGI : Löv- och barrskog. Marken. Med löv- och barrträd, särskilt ek och björk.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula grata - Marsipankremla
EKOLOGI : Lövskog, bl.a. ek- och hasselblandskog. Marken. Med lövträd, särskilt ek och hassel.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula graveolens - Eksillkremla
EKOLOGI: Löv- och blandskog samt hagmark. Marken. Med ek.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza/symbios
NOTERING : Färgvariationen är stor och frågan är också om det inte gömmer sig flera arter här, det finns en notering av Geoffrey Kibby att även Russula mairei - bokkremla kan gå med ek. Jag ser att sporstorleken kan variera en del mellan de olika mycelen.

https://www.researchgate.net/publication/248617105_Key_to_British_species_of_Russula_in_the_R_xerampelina_group

Russula grisea - Duvkremla

EKOLOGI : Lövskog, mest ädellövskog. Kalkrik mark. Med lövträd, ofta ek.

EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza/symbios

Russula heterophylla - Gaffelkremla
EKOLOGI : Lövskog, helst ek- och bokskog. Sällan barrskog. Marken. Med ek och bok. Med barrträd i Jämtland.
Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula innocua.
EKOLOGI : Ek- och hasselblandskog. Marken/ står det i artfakta! Danskarna skriver = En mycket liten, mildsmakande gremla med ljusgrön hatt i mitten, blek kant, glesa, vitaktiga lameller och nästan vit sporavlossning. Sporer med helt isolerade vårtor/pigg. Med bok på lerjordar.
NOTERING : Mitt fynd med bok på mager sandblandad lerjord. Det mästa stämmer med artbeskrivningarna men det verkar råda en del beskrivningar av arten. Geoffrey Kippy skriver att den ibland kan vara pale lemon yellow. 
FÖREKOMST : En sällsynt art 5 rappoprter förutom min på AP från mälardalen, Öland och Skåne. Danskarna skriver mycket sällsynt.

EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula incarnata - Laxkremla : Sårbar (VU)
EKOLOGI :Laxkremlan bilda mykorrhiza med bok, och den är också uppgiven förekomma under gran i Alperna och Pyrenéerna. Italienska fynd är gjorda i bokskog och danska fynd i bokskog på lerig jord. En av de skånska växtplatserna är en mullrik bokskog med vissa lundartade områden. Skogen är mycket gammal och förmodligen mycelen av laxkremla också. Lokalen med de rikaste förekomsterna ligger i en långsträckt, mäktig sprickdal på en av åsarna som sträcker sig i NV-SO riktning över det skånska landskapet. På denna plats råder mycket bra värme- och fuktighetsförhållanden. I dalbotten ligger ett vattendrag, som i regel är vattenförande även torra år. Bergarterna i området består av gnejs och diabas. Den sistnämnda bildar smala stråk i samma riktning som åsens utsträckning. Sluttningarna i ravinen är trädbevuxna med gammal bokskog och här finns öppna storblockiga talusbranter omväxlande med rena stup. Uppe på platåhöjderna dominerar bokskogen. Ofta är bokarna högstammiga och många är angripna av vedsvampar. Här är floran typisk för artfattig bokskog. Boken går i vissa delar ända ned till bäcken och emellanåt dominerar al längs stränderna. Högst upp i sluttningarna finns blåbärsris och på riktigt fattig mark även ljung och lingon. Där gnejsen dominerar är floran och fungan i branterna liknande den på höjdplatåerna. Men där diabasstråken drar fram förändras artsammansättningen radikalt. Dalgången slingrar sig fram i olika riktningar och ibland hamnar sluttningarna i sydligt läge. I partier av dessa kan lutningen vara kraftig och här blir mineraljorden blottad pga vind och regn. Det är i dessa områden som svamptillgången är störst. Lokaler med god tillgång på blåsippa är överlägset artrikast. På en sådan, ca 40 x 40 meter stor, finns mellan 30–40 rödlistade svamparter. Det är i dessa hotspots som laxkremlan bildar fruktkroppar. På en del av de ställen av branten som är skuggiga kan mossor dominera. Örtvegetationen är bitvis riklig; Blåsippa, vispstarr, nästrot, gulplister, murgröna, skogsvicker, vippärt och piprör. Som exempel på svampar kan nämnas; Clavariadelphus helveticus, Gomphus clavatus, Russula aurea, Amanita phalloides, Peziza succosa, Craterellus cinereus, Phellodon niger, Tricholoma atrosquamosum, många Ramaria- arter i subsekt. Ramaria bland andra R. pallida, R. formosa och R. sanguinea. Bok är det absolut dominerande trädslaget men det finns enstaka inslag av ek, björk, rönn, oxel, hassel och spridda små tynande granar. De år som det kommer gott om regn under sommar och höst kan laxkremlan börja sin säsong i juli och vissa år hittas ända in i oktober. Men området är mycket känsligt för vindars uttorkande effekt och likaså står solen ofta i rät vinkel mot marken med åtföljande kraftig vatten avdunstning. Så om det är en nederbördsfattig svampsäsong har det hänt att inga svampar bildar fruktkroppar. Den absolut största delen av svamparna är mykorrhizabildande. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av laxkremla bara på någon enstaka platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
KÄNNETECKEN : Hatten är 3–6 cm i diameter, plan till något nedtryckt i mitten, i formen oregelbundet rund, hattkanten är länge något invikt och kan ibland vara kort fårad. Hatthuden är avdragbar, matt, tydligt överdragen med ett vitt mjöligt skikt , som kan bilda tunna skorpor av små vita korn, speciellt i hattmitten. Färgen är vanligtvis blekt laxrosa, köttrosa, många gånger också helt vit eller med utspridda rosa fläckar och mer gräddfärgad mitt. Ibland kan den vara helt gräddgul med kanten rosafärgad. Foten är 2–4 cm hög och omkring 1 cm tjock. Den är vit och i ytan något ådrad och vitpudrad i den översta delen. Lamellerna är vita och glesa till medeltäta. Köttet är vitt och har mild smak och spröd konsistens. Sporfärgen är rent vit. Sporerna mäter 6–9 x 5,5–7.5 µm och har isolerat till linjeformigt kort sammanbundna, trubbiga vårtor som blir högst 1 µm långa. Hatthuden har inga pileocystidier, däremot finns det långa inkrusterade primordialhyfer med avsmalnande toppar, 3–7µm breda. Det är dessa som ger kornigheten på hattytan. Vidare finns det hatthudshår som är 3–7 µm breda och i topparna ofta klubbformade. Förväxlingsarter: Russula raultii Quélet (citronkremla), som kan vara nästan vit och blekgul i mitten och av samma storlek som laxkremla. Men smaken är skarp, hattytan har inget vitpudrat skikt och sporerna har nätlikt förbundna vårtor och hatthuden saknar inkrusterade primordialhyfer. Russula velutipes Velen. (rosenkremla) kan någon gång vara vit och små exemplar är lätta att förväxla med ovan avhandlade art. Rosenkremlan har överst på foten ett nätliknande flockigt vitt skikt. Mikroskopiskt finns också skillnader; sporernas vårtor är lägre och förenade till ett brutet zick- zacknät och primordialhyferna är tydligt smalare. Sporpulvret är inte så vitt och det har en tendens att anta en blekgul ton vid torkning. Russula lactea (Pers.) Bres. har hittats i bokskog i Sverige. Detta är dock en större art med fastare kött och alltid vit med något ockrafärgad hattmitt. Den har inga laxrosa nyanser. Lamellerna är tätare och sporfärgen är vit till gulvit. Hatthudshåren är avsmalnande i topparna och glesare septerade än hos laxkremlan.
FÖREKOMST : Den är funnen på 4 lokaler i landet, alla i Skåne (2005). Det maximala antalet fyndplatser överstiger sannolikt inte 50 vilket motsvarar ungefär 80 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 800 individer enligt IUCN:s definitioner). Den lokal som har den största förekomsten består av mellan 5–10 genetiskt olika mycel. Arten finns i Alperna och Pyrenéerna och även i Bayern i Tyskland. Vidare finns den i de centrala delarna av Italien. Quélet som namnsatte laxkremlan fann den i Österrike. Även i Danmark förekommer den. Det är en sannolikt mycket sällsynt art som befinner sig på sin nordligaste utbredningsgräns. Lokalerna där man finner den har maximal solinstrålning och lång vegetationssäsong.
EKOLOGSIK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula integra - Mandelkremla

EKOLOGI : Barrskog, helst ängsgranskog. Ofta kalkrik mark. Med gran.

EKOLOGISK GRUPP : Mykorrhiza

Russula intermedia - Praktkremla

EKOLOGI: Lövskog, Triviallövskog

EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula ionochlora - Iriskremla
EKOLOGI : Lövskog, helst bokskog. Marken. Med bok, hassel, björk, ek och lind.
EKOLOGISK GRUPP  :  Mykorrhiza

Russula lepida - Fagerkremla
EKOLOGI : Blandad ädellövskog och park. Marken. Med bl.a. ek, bok, avenbok och lind.
EKOLOGISK GRUPP  :  Mykorrhiza
NOTERING : Fagerkremlan kan variera mycket i färgen som många andra kremlor men när jag hittade den gulvita så tog det en stund innan jag kom på vilken art det var.

Russula luteotacta - Gulnande blodkremla

Ekologi : Ängsekskog och bokskog. Sällan park. Lera på kalkhaltig, näringsrik mark. Med lövträd, särskilt med ek och bok.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula mairei - Bokkremla

Ekologi : Bokskog och park. Marken. Med bok.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula nigricans - Svartkremla

Ekologi : Löv- och blandskog. Marken. Med lövträd.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula nitida - Åderkremla

Ekologi : Löv- och blandskog, bl.a. sumpbjörkskog. Marken. Med björk.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula ochroleuca - Senapskremlan

Ekologi : Barr- och lövskog, helst granskog och bokskog. Marken.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula odorata - Doftkremla

EKOLOGI : Ekskog och blandad ädellövskog. Marken. Med lövträd, särskilt ek.

EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza/symbios

Russula olivacea - Rödfotad läderkremla

Ekologi : Lövskog, helst bok- och ekskog. Marken. Med lövträd, särskilt bok och ek.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula paludosa - Storkremla

Ekologi : Barrskog, mosse och blandmyr. Torv. Fuktig och mager mark.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula parazurea - Blågrön kremla
EKOLOGI: Lövskog, bl.a. bok- och ekskog. Marken. Med bl.a. bok, ek och lind.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula pectinatoides - Mild kamkremla
EKOLOGI : Ekskog och blandad ädellövskog. Marken. Med lövträd, särskilt ek och lind.
EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula pelargonia - Pelargonkremla

Ekologi : LövskogTriviallövskog

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula pseudointegra - Röd ekkremla

Ekologi : Ekskog. Lera. Med ek, men även bok o hassel.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula puellaris - Siennakremla

Ekologi :Barrskog, sällan löv- och blandskog. Marken. Med gran, sällan bok och ek.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula queletii - Krusbärskremla. 

Ekologi : Ängsgranskog. Sällan annan barrskog. Kalk- och näringsrik mark. Med gran.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula raoultii - Citronkremla

Ekologi : Lövskog, ofta bokskog. Marken. Med lövträd, särskilt bok.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula rhodopus - Lackkremla.

Ekologi : Barrskog, helst granskog. Sur och mager mark.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiz

Russula risigallina - Aprikoskremla

Ekologi : Bokskog. Sällan ekskog. Marken. Med bok och ek.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula romellii - Mångfärgad kremla

Ekologi : Ädellövskog, helst ängsbokskog. Näringsrik mark. Med lövträd, särskilt bok.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula rubra

Ekologi :  Ingen info. Jag har hittat mina i gräsmark. ( I Danmark under bok och ek på lerjord)

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula sardonia - Tårkremla

Ekologi : Lav- och lingontallskog. Sur mark. Med tall.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula solaris - Solkremla (NT)

Ekologi : Svampen växer i ängsbokskog, i regel på kalkrik och näringsrik mark Den bildar mykorrhiza med bok.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula turci - Jodoformkremla

Ekologi : Barrskog, helst tallskog. Marken. Med tall.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula undulata - Purpurkremla

Ekologi : Ekskog och blandad ädellövskog. Marken. Med lövträd, särskilt ek.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula velutipes - Rosenkremla

Ekologi : Lövskog. Marken. (mina fynd från parkmiljö med bok och ek) 

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula versicolor - Skarp sienakremla

Ekologi : Löv- och blandskog, bl.a. björkskog. Marken. Med björk.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula vesca - Kantkremla

Ekologi : Barr- och lövskog samt park och hagmark. Marken.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula vinosa - Vinkremla

Ekologi : Barrskog, helst tallskog. Även fjällbjörkskog. Marken. Med tall, gran och björk.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula violacea - Violkremla

EKOLOGI :Löv- och blandskog. Marken. Med bl.a. asp och björk.

EKOLOGISK GRUPP :  Mykorrhiza

Russula violeipes - Violfotskremla

Ekologi : Lövskog, helst ängsbokskog, men även ekskog. Ofta näringsrik mark, men ibland även på mer sura och magra marker. Med bok och ek.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula virescens - Rutkremla

Ekologi : Arten växer i torra lövskogar, lövängar, hagmarker och parker ofta i gräs, särskilt under ek, bok, avenbok, lind, hassel och björk med vilka den bildar mykorrhiza. Den kan ibland också påträffas i barrskog. Växtplatserna är i regel torra och kan finnas på såväl kalkfattiga som mer kalkpåverkade marker gärna på lerhaltiga jordar. Arten är uppenbarligen värmegynnad. Fruktkropparna uppträder i regel ensamma eller några få tillsammans. Arten indikerar höga naturvärden.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

Russula xerampelina s. str. - Sillkremla s. str. 

Ekologi : Barrskog, helst tallskog. Sällan granskog. Marken. Med tall och gran.

Ekologisk grupp :  Mykorrhiza

bottom of page